Om KNUT

Här hittar du all grundläggande information om KNUT-projektet. Klicka i menyn till vänster!


Varför ett KNUT-projekt?

Motiv till projektet

  • Klimatförändingar, energitillgång och resursfördelning är vår världs största utmaningar. För att hantera dessa behövs ökad kunskap hos individen om sin handlingsförmåga samt att det behövs ny teknik och ny kunskap. I allt detta har skolan en mycket viktig roll att spela.

  • Ovan beskrivna utmaningar är samtidigt en stor potential för vårt land att arbeta med för att ligga i spetsen och därmed säkra framtida utveckling och välfärd

  • Ovan beskrivna utmaningar är ämnesövergripande frågor där skolan behöver hjälp med kunskap och metoder för att kunna integrera frågorna i befintliga kurser/ämnen.

  • Branscher som arbetar inom dessa områden har ett stort behov av framtida rekryteringar med specifik kompetens. Vårt projekt kan kommunicera dessa behov till barn och ungdomar.

  • I de nya läroplaner och kursplaner som tas fram för grundskola och gymnasieskola så tydliggörs skolans roll för en hållbar utveckling.

  • FN:s generalförsamling har fastställt årtiondet 2005‐2014 till perioden för lärande om hållbar utveckling och samtidigt gett UNESCO uppdraget att ansvara för arbetets genomförande.

  • I propositionen En sammanhållen klimat‐ och energipolitik, 2009-03-11, föreslår regeringen en samlad klimat- och energipolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet.

Upp


Vad är KNUT?

Historik
Stiftelsen Teknikdalen, Energikontor Sydost, Linköpings kommun/Norrköpings kommun och BioFuel Region har alla erfarenhet av att driva projekt riktade mot skolan med tema hållbar utveckling och med finansiering från Myndigheten för Skolutveckling (MSU). Vår gemensamma kontaktperson på MSU hade vid sammanslagningen med Skolverket följt med dit och blivit undervisningsråd. Hon tyckte att vår gemensamma erfarenhet och kompetens var en bra grund för att bygga ett nationellt projekt på tema energi- och klimatfrågor i skolan. Hon bjöd hösten 2008 in oss fyra aktörer för att diskutera möjligheterna till samverkan. Med början i januari 2009 träffades vi fyra regelbundet och under våren växte projektet KNUT fram.

Övergripande projektinformation
Projektet KNUT blir ett nationellt projekt som är den största satsningen någonsin i
Sverige, kopplat till kunskapsutveckling inom områdena, energi – resurshushållning
och klimat.

Projektets insatser kommer framför allt rikta sig mot att långsiktigt implementera
energi ‐ resurs och klimatfrågorna som en del i den ordinarie undervisningen. Detta
sker bland annat genom en utveckling av arbetsmetoder och ämnesinnehåll i främst
naturvetenskap och teknik men tillsammans med de samhällsorienterande ämnena.
Många av de frågor som idag debatteras och diskuteras i samhället kring energi ‐
resurs och klimatproblematiken kan enbart lösas med god kunskap och
engagemang. Därför finns ett stort ansvar att öka allmänbildningen hos alla
medborgare då många av de beslut som dagligen tas av både privatpersoner,
företag och myndigheter påverkar våra gemensamma resurser och vårt klimat.
För att stärka och utveckla barns och ungdomars handlingskompetens kommer
extra fokus att riktas mot det entreprenöriella lärandet.

De arbetsmetoder som utvecklas under projektets gång ska utformas för att kunna
tillämpas inom alla ämnesområden . Därmed blir viktiga delar av projektet
intressant för alla pedagoger och stärker viljan för samarbete mellan skolans
samtliga ämnesområden. Projektets tydliga fokus på utveckling av
ämnesövergripande arbetsmetoder bidrar också till att skolledare ser ett
projektdeltagande som en möjlighet till en utvecklingsprocess för hela skolan.

En framgångsfaktor som projektet kommer att eftersträva är att i samarbete med
Universitet, Högskolor, NGO:s, Naturskolor med flera rikta insatser mot arbetslag
och hela skolor i nära samarbete med skolans ledning. Projektet kommer vidare att i
samarbete med Skolverket, Universitet och Högskolor arbeta för att bidra till
implementering av nya kursplaner och läroplaner. Ökad samverkan mellan
näringsliv och skola, relaterat till energibranschen kommer också att vara ett
prioriterat mål i projektet.

Upp


Syfte & Mål

Syfte

  • Öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för
    energi‐ resurs och klimatfrågor och därmed stärka deras handlingskompetens inom dessa
    områden.

  • Bidra till ökad kompetensförsörjning och ökat entreprenörskap
    inom energi-, resurs- och klimatområdet för att stärka Sveriges konkurrenskraft i framtiden.

Mål

  • Att utveckla metoder som stärker elevers förmåga till kritisk granskning
    av fakta och förhållanden och att de därmed kan inse konsekvenserna av
    olika handlingsalternativ

  • Att utveckla ett lärande där elever kan tillägna sig ett personligt
    förhållningssätt till övergripande och globala resursfördelningsfrågor

  • Att förmedla vilka möjligheter ny teknik kan skapa för en hållbar och
    rättvis samhällsutveckling

  • Att utveckla metoder och verktyg som stimulerar elevers nyfikenhet,
    självförtroende samt innovativa och entreprenöriella förmågor

  • Att bidra med fakta och goda exempel för att stödja utvecklingen av
    läroplanen, kursplanerna och lärarutbildningen

  • Att utveckla och sprida goda exempel på ämnesövergripande
    lärandemetoder

  • Att öka samverkan mellan utbildningsväsendet och näringslivet

  • Att bilda och/eller stärka regionala och nationella nätverk som verkar för
    ett lärande för hållbar utveckling

  • Att genom aktuell forskning om lärande, kunskapsbildning, utbildning och
    undervisning, bidra till ny kunskap samt kvalitetssäkra projektets
    metoder och arbetssätt

  • Att öka rekryteringen till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar

Upp


Målgrupper/geografisk täckning/indikatorer

Målgrupper
Projektet riktar sig primärt in i skolans värld. Pedagoger är den målgrupp som får mest aktiviteter riktade till sig. Nedan listas projektets samtliga målgrupper.

  • Pedagoger i förskolor, grundskolor och gymnasieskolor
  • Barn och elever i förskolor, grundskolor och gymnasieskolor
  • Studie och yrkesvägledare (SYV)
  • Skolledare
  • Politiker & tjänstemän med koppling till skolan
  • Lärosäten för lärarutbildning
  • Näringslivet med energibranscher i fokus
  • Intresseorganisationer och andra aktörer som arbetar mot skolan

Geografisk täckning
Projektets fyra aktörer täcker 9 län. Dessa är från norr till söder: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Östergötland, Kalmar, Kronoberg och Blekinge. I dessa län genomför vi de flesta av våra insatser och aktiviteter. Vi har dock en ambition att sprida och inhämta kunskap, erfarenheter och resultat på såväl nationell som internationell nivå och av den anledningen kommer vi att delta i nätverk och aktiviteter på nationell och internationell nivå.

Indikatorer
Nedanstående indikatorer gäller för hela projektet.

Indikator: Mål:
Antal kvinnor/män/totalt som deltar i projektet 1000/600/1600
Antal barn och ungdomar som deltar i projektet 2000
Antal träffar i media (tidningar, tidskrifter, TV, Radio) 100
Antal nätverk som projektet kommer verka inom 20
Antal organisationer och föreningar som är delaktiga i projektet 75
Antal internationella samarbeten som startat som en följd av projektets insatser 20
Antal kommuner som är delaktiga i projektet 50
Antal inledda samarbeten mellan skolor, universitet/högskolor och forskningsinstitutioner

4

Antal riktade aktiviteter för att stimulera barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik 20
Antal riktade aktiviteter för att stimulera barns och ungdomars entreprenöriella förmåga och företagsamhet 12
Antal deltagande företag i projektaktiviteter. 80
Antal deltagande skolor i projektaktiviteter. 400
Antal pedagoger som erhållit fortbildning relaterat till projektet inom naturvetenskap och teknik med koppling till energi och klimat samt entreprenörskap. 800

Upp


Organisation

Projektets styrning består av en nationell styrgrupp. Styrgruppen kommer att träffas ca 2 ggr per år och sammankallas av den nationella projektledaren. I styrgruppen sitter just nu representanter från följande organisationer: Energimyndigheten, Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Utbildningsdepartementet, Näringsdepartementet, Linköpings Universitet (forskningsrepresentant), Stiftelsen Teknikdalen (regional repr.), BioFuel Region (region repr.), Linnéuniversitetet (regional repr.) samt

 

På regional nivå kommer projektet att ha fyra regionala referensgrupper som fungerar som bollplank vid genomförandet av projektet. Dessa grupper kan se olika ut i de olika regionerna. Vill du veta mer om respektive regional referensgrupp så kontakta våra regionala projektledare.

Operativt har vi beslutat att fördela de nationella ansvarsområdena mellan oss fyra aktörer. Stiftelsen Teknikdalen är projektägare och ansvarar för ekonomi och administration. Energikontor Sydost ansvarar för nationell projektledning. Energikontor Öst ansvarar tillsammans med Linköpings Universitet för projektets forskningsupplägg. BioFuel Region ansvarar för projektets kommunikation.

Varje region har en regional projektledning som består av en eller flera personer. Vilka som jobbar i respektive region hittar du under kontakt.

Varje region har ett antal nätverk som man ansvarar för och/eller deltar i. Mer information om dessa nätverk kan du få av våra regionala projektledare.

Upp


Samarbetspartners

Vi samarbetar med en rad olika organisationer och aktörer. Här

Finansiärer:

Energimyndigheten Nationell
Miljömålsrådet Dalarna
Länsstyrelsen Västernorrland BioFuel Region

Övriga samarbetspartners:

Håll Sverige Rent

Nationell

Skolverket Nationell
Ung Företagsamhet BioFuel Region
NTA Östergötland, Dalarna
Teknikverkstan Dalarna
Falu Naturskola Dalarna
Framtidsmuseet Dalarna
Linnéuniversitetet Sydost
eXperimentlabbet Kalmar Sydost
Kreativum Karlskrona Sydost
Regionförbundet Kalmar Sydost
Regionförbundet Södra Småland Sydost
Svensk Energi Sydost, BioFuel Region

Fler tillkommer.

Upp


Forskning

Allt sedan början av planeringen så bestämde vi att projektet skulle ha en stark forskningsanknytning. Vi ville ha ett bra följeforskningsupplägg men också en bra kunskapspåfyllnad från forskarhåll. Kontakt togs med Anders Jidesjö på Linköpings Universitet och han ville gärna koordinera ett sådant arbete.

En forskningsgrupp är bildades och den leds av Anders Jidesjö. Representanterna i gruppen kommer från Linköpings Universitet, som kommer att beforska Region Sydost samt Östergötland, samt från Dalarna, som kommer att beforska Dalarna och Region Norr.

Gruppen sökte egna medel under 2010 från Energimyndigheten och dessa beviljades i slutet av samma år. Innehållet i ansökan är dels följeforskning av KNUT-projektet men även ämnesforskning på sådant som är kopplat till projektets aktiviteter. Utformningen av forskningsupplägget sker i nära samverkan med KNUT-projektets styrgrupp och projektledningsgrupp.

Forskningsgruppen jobbar nära vår projektledningsgrupp och kan på så sätt också bistå med ny kunskap till oss och till våra aktiviteter.

Mer information om forskningsgruppens arbete kommer att läggas upp löpande på webbsidan.

Forskargruppen

 

Anders Jidesjö
Universitetsadjunkt, studierektor för tematisk naturvetenskap
Linköpings Universitet 

Tfn: 013-28 89 02
E-post: anders.jidesjo[@]liu.se
www.liu.se

Thomas Tydén
Professor i pedagogik
Dalarnas Forskningsråd

Tfn: 023-70 91 76
E-post: thomas.tyden[@]dfr.se
www.dfr.se

Maria Pettersson
Universitetsadjunkt
Högskolan i Dalarna

Tfn: 023-77 82 86
E-post: map[@]du.se
www.du.se

Annika Björn
Universitetslektor
Linköpings Universitet

Tfn: 013-28 58 78
E-post: annika.bjorn[@]liu.se
www.liu.se

Johan Hedbrant
Professor
Linköpings Universitet

Tfn:
E-post: johan.hedbrant[@]liu.se
www.liu.se

Lars-Owe Dahlgren
Professor
Linköpings Universitet

Tfn:
E-post:
www.liu.se

Forskningsansökan (pdf-fil)

Upp


Tidsplan

Projektet sjösattes 1 juli 2009 i och med en förprojekteringsfas som sträckte sig till 28 februari 2010. Nu är vi igång med ett treårigt genomförandeprojekt som löper fram till 31 december 2012. Vi söker även medel ur EU:s Life+ program för att komplettera vår nuvarande finansiering. Går denna ansökan igenom så har vi projektmedel för perioden sept 2011 - aug 2014.

Detaljerad planering av projektets genomförande kan du läsa mer om i vår kalender.

Upp