Norrlandsmötet
- en regional mötesplats om lärande för hållbar utveckling

KNUT-projektet/Kunskapslänken har under vintern och våren tillsammans med andra aktörer i Norrland bjudit in till dialogmöten med syfte att diskutera hur vi ska lyfta skolans roll i samhällsutvecklingen med fokus på att utveckla det hållbara lärandet. Fem möten har hållits, 1 i varje län samt ett Norrlandsmöte som summering. Totalt så har ett 60-tal personer deltagit på dessa möten.

På denna sida hittar du all information om och från dessa möten. Har du några frågor gällande dessa möten är du välkommen att kontakta vår projektledare Mathias Sundin på tfn 070-559 93 83.


Regionala möten vintern/våren 2014-2015:

Tider och platser

Jämtland

26 november
12.00 - 16.00
Regionförbundet Jämtlands län
Rådhusgatan 72, Östersund
Norrbotten 1 december
12.00 - 16.00
Kulturens Hus
Skeppsbrogatan 17, Luleå
Västernorrland 11 februari
12.00 - 16.00
Technichus MittSverige
Storgatan 11, Härnösand
Västerbotten 10 mars
12.00 - 16.00

Region Västerbottens
Västra Norrlandsg. 13, Umeå

Norrlandsmötet - 4 län 20 maj
10.00 - 15.00

Region Västerbottens
Västra Norrlandsg. 13, Umeå


Faktaunderlag inför mötena

Här nedan presenteras en rad dokument och länkar som alla kan kopplas till denna diskussion. Hållbar utveckling är gränsöverskridande på alla nivåer. Ämnesövergripande, förvaltningsövergripande, myndighetsövergripande etc. Detta innebär att pusslet är komplicerat att bygga men samtidigt att många parter har ett ansvar att bidra till processen.

Om ni saknar relevant information så hör gärna av dig innan mötet så vi kan komplettera informationen. Du kan ladda hem allt material genom att klicka på rubrikerna eller webblänkarna för respektive dokument.

1. Vad är lärande för hållbar utveckling?
Lärande för hållbar utveckling enligt Skolverkets definition:
Undervisning i hållbar utveckling ska bedrivas på ett sätt som förbereder eleverna på ett aktivt deltagande i samhället och som utvecklar deras förmåga att ta ett personligt ansvar för sitt handlande.

Ett lärande för hållbar utveckling karakteriseras av:
- demokratiska arbetssätt
- kritiska förhållningssätt
- ämnesövergripande samarbeten
- mångfald av pedagogiska metoder
- delaktighet och inflytande

KNUT-projektet lägger till följande beskrivning:
- Lärande för hållbar utveckling innefattar ekologisk, social och ekonomisk dimension.
- Lärandet kopplar det lokala till det globala.
- Lärandet skapar handlingskompetens.
- Lärandet bör ske utifrån ett möjlighetsperspektiv utan att förringa allvaret i de utmaningar som världen står inför.
- Lärandet bör ske både innanför och utanför skolans väggar med ett aktuellt och relevant innehåll som engagerar eleverna

2. Skolans uppdrag
Förskolan och skolan har ett tydligt uppdrag att integrera hållbar utveckling i all undervisning och verksamhet. Uppdraget har förtydligats i de senaste läroplansrevideringarna. Undersökningar visar dock att genomförandet skiljer sig mycket mellan olika skolor vilket motverkar målet om en lika utbildning för alla barn och elever.

Lärande för hållbar utveckling - en sammanställning (Pdf 1,4 Mb)
Den Globala Skolan har gjort en sammanställning över hur lärande för hållbar utveckling finns inskrivet i de olika läroplanerna.
Lärande för hållbar utveckling - var god dröj (Pdf 0,9 Mb)
Naturskyddsföreningen har genomfört en undersökning till alla landets skolchefer och denna visar att en majoritet av kommunerna saknar planer och resurser för att utveckla lärande för hållbar utveckling.
(Fram)tidsbrist (Pdf 2,0 Mb)
We_change har genomfört en undersökning bland gymnasielärare om hur man arbetar med lärande för hållbar utveckling. Den visar bland annat på behovet av ett tydligt ledarskap samt potentialen i det kollegiala lärandet.

3. Forskning om lärande för hållbar utveckling
De senaste åren har det kommit ganska mycket forskning om lärande och lärande för hållbar utveckling. Även forskningen visar att det finns brister i kunskap och metoder när det gäller att undervisa om hållbar utveckling. En intressant aspekt som kommit fram är att ett ämnesövergripande lärande inom hållbar utveckling ökar elevers intresse för enskilda ämnen och bidrar därmed till ökad måluppfyllelse. Här nedan hittar du exempel på sådan forskning.

Rapport från KNUT-forskningen (Pdf 4,9 Mb)
En grupp forskare från Linköpings Universitet och Högskolan i Dalarna har följt KNUT-projektet och dess aktiviteter de senaste åren. I somras kom en rapport om denna forskning som visar på behovet av ett relevant lärande som sker i möten mellan elever, lärare och omgivande samhälle.
Barns klimatoro (Pdf 0,6 Mb)
Maria Ojala, Örebro Universitet, har forskat om vad barn har för tankar och känslor om klimatet. En stor andel av 12-åringarna oroar sig för klimatförändringarna.
Utbildning för hållbar utveckling ur ett lärarperspektiv (Pdf 0,7 Mb)
Carola Borg, Karlstads Universitet, gjorde 2011 en större studie om gymnasiala ämneslärares undervisning i hållbar utveckling. Studien visar att undervisningen skiljer sig beroende av ämnesbakgrund och att lärare saknar goda exempel och kunskap.
ROSE-projektet - Relevance of Science Education (Pdf 5,6 Mb)
En internationell studie om innehållet i NO-undervisning och hur detta påverkar elevers intresse inom området. Svenskt deltagande genom Linköpings Universitet och MittUniversitetet.
Aktionsforskning om lärande för hållbar utveckling (Pdf 1,2 Mb)
Lena Persson, Stockholms Universitet, har undersökt hur man genom olika typer av undervisning skapar handlingskompetens inom hållbar utveckling hos elever.

4. Den internationella spelplanen
Hållbar samhällsomställning är en global fråga samtidigt som den också är en lokal fråga. FN har under lång tid drivit de internationella klimatprocesserna. 2002 togs ett beslut om att genomföra en 10-årig dekad för lärande för hållbar utveckling 2005-2014. Nu har denna dekad avslutats men behovet av att arbeta med dessa frågor har ökat så dekaden ersätts nu av Global Action Programme (GAP). Inför detta programskifte har Sverige tagit fram en rapport om de 10 gångna åren samt ett antal rekommendationer om den kommande perioden. En svensk delegation som bl.a. bestod av vår nya gymnasie- & kunskapslyftsminister deltog på FN-konferensen och denna delegation diskuterar nu hur Sveriges arbete ska utformas.

Global Action Programme (Pdf 4,0 Mb)
En beskrivning av FN:s GAP och hur arbetet med implementeringen är tänkt.
Sveriges rapport om arbetet med dekaden (Pdf 0,2 Mb)
Anders Jidesjö, lektor på Linköpings Universitet tillika forskningsledare för KNUT-projektets forskargrupp, fick uppdraget att sammanställa det arbete kring LHU som bedrivits i Sverige under den 10-åriga dekaden.
Sveriges rekommendationer inför GAP (Pdf 1,4 Mb)
Inför avslutningskonferensen av FN-dekaden har alla medlemsländer arbetat med att ta fram rekommendationer kring vad man enskilt som land samt tillsammans i FN bör arbeta med den kommande perioden. Sveriges rekommendationer har tagits fram i bred samverkan mellan departement, intresseorganisationer, skolhuvudmän och akademin.
EU om lärande för hållbar utveckling (Pdf 0,2 Mb)
Även EU har uttalat vikten av att utbildningssystemet arbetar med hållbarhetsfrågor för att man ska kunna nå EU:s 2020 mål. I detta dokument fastställs detta av EU-rådet.
Milleniemålen
FN beslutade i början av 2000-talet om ett antal globala mål gällande fattigdom, hälsa, utbildning etc. Dessa ska redovisas år 2015 och eftersom det även här återstår mycket arbete så pågår nu processen att skapa Post-2015-mål. I dessa mål sägs det att lärande för hållbar utveckling ska skrivas in i större utsträckning.
www.millenniemalen.nu
EU:s 2020-strategi
EU har en hållbar tillväxtstrategi som sträcker sig fram till 2020. Denna påverkar både nationell politik men även användningen av alla medel som finns i de olika EU-programmen. Utbildning och hållbar utveckling är viktiga delar i 2020-strategin.
http://ec.europa.eu/europe2020

5. Den nationella spelplanen
Sverige har många mål och strategier som handlar om hållbar samhällsomställning. Många är också de myndigheter som har i uppdrag att bidra till att dessa mål uppnås. Även våra riksdagspolitiker har börjat få upp ögonen för att skolan och lärandet har en viktig roll i dessa processer. Detta beskrevs bland annat i en interpellationsdebatt i riksdagen i januari 2014. Här nedan är några exempel på hur Sverige arbetar med hållbarhetsfrågor.

Sveriges miljömål
Sveriges riksdag beslutade om 16 nationella miljömål år 2010. Dessa ska våra myndigheter arbeta för att uppnå. På webben finns särskilda skolsidor så att man kan arbeta med dessa frågor i undervisningen.
www.miljomal.se
Mänskliga rättigheter i Sverige
Sverige har förbundit sig att följa FN:s konvention för mänskliga rättigheter. Just nu påbörjas ett arbete att ta fram en ny strategi för detta arbete i Sverige. Mer om allt detta finns på en särskild webbsida.
www.manskligarattigheter.se
Klimatanpassningsportalen SMHI
SMHI har ett nationellt uppdrag att samla myndigheter och information kring klimatfrågor. Detta är ett bra exempel på sektorsövergripande insatser och kan användas även i undervisning.
www.klimatanpassning.se
Nationell konsumentpolitik
Sverige ska föra en politik som möjliggör för individer att göra aktiva val och som motverkar överskuldsättning. Här innefattas exempelvis tydligare miljömärkning av varor samt insatser för att minska sms-lån.
www.regeringen.se

6. Den lokala och regionala spelplanen
I de flesta kommuner finns en rad strategidokument så som tillväxtstrategi, energi- & klimatstrategi, avfallsplan, likabehandlingsplan, skolutvecklingsplan etc. Dessa berör nästan alltid skolan och kommunens unga invånare. Nästan lika ofta så saknas
Vilka styrdokument finns i din kommun? Undersök gärna innan mötet!

Regionalt finns också en mängd dokument som ska styra utvecklingen. Regional energi- & klimatstrategi, regional utvecklingsstrategi, regional plan för jämställdhet och integration etc. Dessa dokument styr hur utvecklingsmedel ska användas i en region och är därför viktiga i alla former av utvecklingsarbeten.
Vilka styrdokument som påverkar hållbar utveckling finns i ditt län? Undersök gärna innan mötet!

7. Hur ser det ut i Norrland?
Precis som i övriga Sverige så är det skillnader mellan kommuner och även mellan skolor i en och samma kommun. Det hållbara lärandet styrs i stor utsträckning av enskilda pedagogers och skolledares engagemang. En sak som kan påverka är om man har en lokal resurs eller ett lokalt politiskt beslut som bidrar till att stärka det hållbara lärandet. Här nedan redovisas var i Norrland som man använder de mest kända koncepten samt var man har satsat på olika typer av resurser. Detta är dock bara en del av sanningen eftersom många goda initiativ sker lokalt och inte syns i den här typen av kartläggning. Det finns även ett embryo till ett regionalt kompetenscentrum i form av RCE.

Klicka på bilderna för att se dem i större format.

Utmärkelsen Skola för Hållbar Utveckling (Skolverket)
Skolverkets utmärkelse har funnits länge. Det är ett sätt att strukturera upp arbetet på en skola. Tyvärr så har inte Skolverket några medel för att utveckla detta arbete. I Norrland finns ett fåtal kommuner som arbetar med utmärkelsen.
www.skolverket.se
Grön Flagg (Håll Sverige Rent)
Grön Flagg certifieringen har också funnits länge och har utvecklats så sent som 2012. Arbetet bygger på delaktighet från elever, föräldrar, lärare, övrig skolpersonal och politiker. Man väljer ett tema som man arbetar med under en termin eller ett läsår. Grön Flagg finns främst på förskolan men även på grundskolan. Konceptet är väl spritt i Norrland.
www.hsr.se/skola
KNUT-projektet (BioFuel Region)
KNUT-projektet har bedrivit aktiviteter för förskolor och skolor i Norrland sedan 2010. Projektet bygger på de gymnasieaktiviteter som BioFuel Region startade redan 2004. De flesta kommuner i Norrland har haft aktiviteter eller skickat deltagare på aktiviteter i KNUT-projektets regi.
www.knutprojektet.se
NT-utvecklare (Skolverket) och NTA (KVA)
NTA är ett koncept för förskolor och skolor som syftar till att utveckla undervisning inom naturvetenskap och teknik och som även utvecklats mot hållbar utveckling. Konceptet drivs av Kungliga Vetenskapsakademin och skolhuvudmän eller fristående skolor kan teckna medlemskap och köpa material.
En relativt ny satsning från Skolverket är att erbjuda kommuner att utse NT-utvecklare som får fortbildning och nätverk centralt.
På denna bild är kommuner med NT-utvecklare orangea och kommuner med NTA gula. Om man har både och så är man rödmålade.
www.ntaskolutveckling.se
www.skolverket.se
Övriga resurser
Övriga resurser. På denna karta kan man se naturskolor, science centers, universitet och andra projekt/resurser. Blå = universitet, gula = naturskolor, röda = science centers och rosa = övriga. De övriga som finns med är Smart & Förnybart i Piteå, Futurize i Jokkmokk, KomTek i Örnsköldsvik samt Teknikland i Östersund.

RCE North Sweden
Som en del i FN-satsningen på dekaden så fick FN-Universitetet i uppdrag att stötta etableringen av regionala kompetenscentran runt om i världen. Dessa centran skulle vara ett regionalt samarbete som arbetade med att utveckla det hållbara lärandet. Det finns ca 140 RCE runt om i världen och i Sverige finns det 3. Det i Norrland har dock inte formats klart ännu och är än så länge bara en webbsida och en arbetsgrupp.
www.rcenorthsweden.se

   

Dokumentation

Här följer dokumentation från de olika träffarna. Klicka på rubriken för att ladda ned filerna.

Östersund 26 november:

Minnesanteckningar möte Östersund (pdf 0,1 Mb)
Bildspel Mathias Sundin - möte Östersund (pdf 4,9 Mb)
Bildspel förstudieredovisning (pdf 0,5 Mb)
Länk till film om projektet Futurize (Youtube)

Luelå 1 december:

Minnesanteckningar möte Luleå (pdf 0,1 Mb)
Bildspel Mathias Sundin - möte Luleå (pdf 5,2 Mb)

Härnösand 11 februari

Minnesanteckningar möte Härnösand (pdf 0,1 Mb)
Bildspel Mathias Sundin - möte Härnösand (pdf 5,2 Mb)

Umeå 10 mars

Minnesanteckningar möte Umeå (pdf x Mb)
Bildspel Mathias Sundin - möte Umeå (pdf 6 Mb)

Norrlandsmötet - Umeå 20 maj

Minnesanteckningar möte Umeå (pdf 0,2 Mb)
Deltagarlista möte Umeå (pdf 0,1 Mb)
Bildspel Mathias Sundin bakgrund/förslag (pdf 3,1 Mb)
Bildspel LHU-enkät Norrland (pdf 3,5 Mb)